Gassvetsning utförs med två olika metoder, frånsvetsning och motsvetsning. Frånsvetsning används främst vid godstjocklekar upp till 2,5-3 millimeter och kallas så för att gaslågan riktas från den färdiga svetsen. Motsvetsning passar bättre för lite grövre godstjocklekar, från 3-6 millimeter. Gaslågan riktas hela tiden mot den färdiga svetsen och kallas därför motsvetsning.
Gasmetallbågsvetsning GMAW (Gas Metal Arc Welding) är mer känd som MIG- eller MAG-svetsning och utvecklades i USA i slutet av 1940 talet. Metoden bygger på att en trådelektrod eller rörelektrod kontinuerligt matas med en mekanisk drivanordning, fram till ett "pistolhandtag". När ljusbågen etablerats smälts elektroden kontinuerligt i en skyddsgas som undantränger skadlig atmosfär. Detta skyddar smältpoolen från att oxidera under smältfasen.
Vid MIG (Metal Inert Gas) svetsning är det vanligast förekommande med argon som skyddsgas. Men även helium förekommer i blandning med argon.
Vid MAG (Metal Active Gas) svetsning används vanligen argon med en inblandning av koldioxid (2-25%) vanligen kallad blandgas som skyddsgas.
MIG-svetsning används i första hand för aluminium och legerade material såsom rostfritt stål. Som skyddsgas används argon, helium eller en blandning av båda.
MIG/MAG-svetsning är en snabb metod, som inte kräver så mycket efterbearbetning för att rensa bort stänk. Metoden är däremot känslig för rost och orenheter som orsakar porbildning i svetsen. Metoden är ofta olämplig för utomhusarbeten eftersom luftdrag stör svetsningsarbetet.
En MIG/MAG utrustning brukar består oftast av en strömkälla av konstant spännings typ (CV), trådmatarverk, svetspistol med slangpaket och en gasflaska.
Gasvolframsvetsning är mer känd som TIG-svetsning där "TIG" står för Tungsten Inert Gas. Det som utmärker gasvolframsvetsning är att elektroden inte förbrukas. Elektroden är gjord av en typ av volframlegering. För att få en svets tillsätts oftast material. Ljusbågen värmer upp materialet och processen skyddas av en skyddsgas, t.ex argon eller helium. För svetsning av aluminium används växelström, för svetsning av kolstål, rostfritt och koppar används likström.
TIG-svetsning ger i allmänhet mer kvalitativa svetsförband än MIG/MAG-svetsning. Den största nackdelen med TIG-svetsning är att metoden är förhållandevis långsam. Å andra sidan kräver TIG-svetsning väldigt lite efterarbete, vilket gör metoden lämplig för svetsar som kräver ett snyggt utseende, och/eller jämna övergångar mellan material och svets.